Västkust/The Swedish West Coast/Die Schwedische Westküste [antikvár]

An English version follows on page 14. Eine deutsche Version beginnt auf Seite 18. Kustlandskapet frán Torekov i nord-västra Skáne tili Kosteröarna i norra Bo-huslän bildar den del av Sverige som kal-las Västkusten och som präglas av när-heten tili de stora havsvidderna Katte-gatt och Skagerack. Lokalpatriotiska västsvenskar talar gärna om "Sveriges framsida". Det är heller ingen överdrift att pástá att denna kuststräcka med sin säregna och skiftande natur är ett lika vackert som dramatiskt och inbjudande skyltfönster mot världen. Vi börjar vár färd längs Västkusten i det idylliska Torekov som domineras av sommarturismen, men som ännu bär spár av fiske- och sjöfartstraditioner. Samhället är beläget längst ut pá Bjäre-halvön. Rakt västerut ligger Hailands Väderö, fridlyst som natúrpark sedan 1958. Efter en klättring över den mäktiga Hallandsásen nár vi pá ásens nordslutt-ning Bástad, en av kustens förnämsta badorter och känd för sina internatio-nella tennisturneringar. Norrut tar La-holmsbukten vid och här finns Sveriges kanske förnämsta badstränder. Olyck-ligtvis har átskilliga av dessa stränder under senare ár varit avlysta för bad pá grund av vattenföroreningar och förgift-ningar som medfört en svárartad botten-död. Efter omfattande naturvárdande arbete börjar emellertid bukten sakta äterhämta sig och livet ätervända tili havsbottaen. Hallandskusten söder om Falkenberg bestár av jämna vida sandstränder som inát land övergár i mäktiga dynomráden. Norrut blir stränderna klipprikare och stenigare, men egentlig skärgärd saknas. Inlandet är berg- och skogrikt omväx-lande med bördiga slättdalar och vid-sträckta ljunghedar. Berömd för sin skönhet är Simlángsdalen. Badlivet sommartid sätter sin prägel pá Hailand och städerna Laholm, Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka är omtyckta och välbesökta turistmál. Frán Hailand och en smal remsa av Västergötland som nár ända ut tili kus-ten nár vi Bohuslän, som sträcker sig frán Göteborg upp tili norska gränsen. Under medeltiden hörde landskapet tili Norge och kallades da Viken och dela-des i en nordlig del, Ranrikesyssel och en sydlig, Älvsyssel. Med sina tretusen öar och skär är det Sveriges mest utpräg-lade havs- och skärgärdslandskap. Mel-lan havet och jordbruksomrädet finns berg och klippor som ger kusten dess säregna utseende. Denna barriär av ur-tidsklippor, slipade och formade av havet, sönderdelas av djupa fjordar, som varit och fortfarande är viktiga vägar för sjöfart och samfärdsel. De mest betydel-sefulla är Hakefjorden, Gullmarsfjorden och Idefjorden. Vid Nötesund pä Orust, Bohusläns största ö, tar man sig med färja över tili Bokenäset. Bokenäset och Stängenäset omsluter Gullmarsfjorden, Bohusläns största fjord och den enda som egentli-gen gör skäl för att kallas fjord — en vik med bottentröskel vid mynningen och där innanför en djupare bassäng. Vat-tendjupet är vid mynningen 45 meter och innanför när det pä sina Ställen ända ner tili 125 meter. Gullmarsfjorden har en unik flora och fauna och är sedan länge centrum för biologisk havsforsk-ning. I Fiskebäckskil, pä fjordens södra sida, ligger Kristinebergs marinbiologi-ska Station, grundad redan 1877 och en av de äldsta i världen. I Lysekil pä norra sidan ligger Fiskeristyrelsens havsfiske-laboratorium. Det finns ätskilliga minnesmärken frän gängna tider i Bohuslän — dösen och gänggrifter, rösen och hällkistor. Den imponerande och fantasieggande skeppssättningen vid Blomsholm, Sveriges näst största efter Ales stenar i Käseberga i Skäne, är frän 500-talet. I trakten av Tanum och pä mänga andra hall finns ett rikt antal hällristningar frän brons-älder och tidig järnälder. De är sevärd-heter av rang och bland de märkligaste är ristningarna vid Aspeberget, Emilieborg och Vitlycke. Här skildras varda-gens plöjning och stridens larm och här ges goda inblickar i vära förfäders rituel-la och ceremoniella liv.