Biologiskt växtskydd i trädgarden [antikvár]

Förord till den svenska upplaganSedan länge har det funnits ett stört behov av en överskädlig samman-ställning över de erfarenheter som gjorts pâ omrâdet biologisk bekämpning av skadedjur inom trädgärdsodlingen och även inom jordbruket. Denna bok, som skrivits av tvä schweiziska biologiska odiare, hoppas vi kan fylla det tomrum som funnits och bli en användbar hjälpreda för den giftmedvetne odiaren.Den är inte pâ längt när en fullständig redogörelse av vare sig de skadegörare och sjukdomar som finns, eller de giftfria metoder som ut-vecklats. Ett urval har gjorts, men detta är sâdant att det i hög grad är tillämpligt för svenska förhällanden. Arbetet med biologiskt växtskydd är dock av den arten, vilket författarna ocksâ pâpekar, att det aldrig blir färdigt. Det finns alltid nya erfarenheter att göra och metoder att ut-veckla. De metoder som boken innehâlier är uteslutande sâdana som i praktisk erfarenhet visat sig effektiva.Boken är en översättning frân tyskan, ursprungligen skriven av tvä Schweizare för det tyska sprâkomrâdet, och innehâlier därför en del saker som kan tyckas ovidkommande för oss i Sverige. Det gäller t ex föreskrifter för bekämpningsmedel i Schweiz och handelsnamn pâ den schweiziska och tyska marknaden. Mânga av de preparat som nämns i texten kan inte köpas i svenska affärer, men vi har valt att lâta sâdana uppgifter stâ kvar för att pâvisa vilken mângfald produkter som finns att tiligâ i dessa länder, men inte här. Det pâgâr en process i Sverige bland alternativodlare och myndigheter, som kan leda till att tillverk-ning och import av sâdana produkter ocksâ kan ta fart här. När det i boken hänvisas tili schweiziska förhällanden, har i allmänhet ocksâ mot-svarande svenska angivits.översättningen är gjord av Sixten Tegelström, växtinspektör i Göteborg sedan mânga âr, och han har ocksâ bearbetat texten enligt ovan. Bear-betningen har ocksâ omfattat ändringar tili följd av vár kortare vegeta-tionsperiod, typ flygtider för insekter, antalet generationer per säsong osv. Nâgra djurarter har vi strukit bort heit, dâ de inte finns i Sverige. Andra skadegörare, som normalt inte heller finns här men som har all-mänt intresse, har vi lâtit stâ kvar, t ex koloradoskalbaggen. Vinrankan och aprikosen har vi ocksâ behâliit, även om det torde vara fâ odiare som har dessa växter i sina trädgärdar i Sverige. Men du kanske känner en vinodlare i Provence, och vill kommunicera med denne om hans problem!I slutet av boken har ocksá en svensk litteraturlista och en svensk ad-resslista lagts till de tyska.Tack till alla som jobbat med och hjälpt tili med râd och tips för Produktionen av boken.Göteborg i mars 1986Henry Kenamets