Bonniers världshistoria 11 [antikvár]

Europas befolkning Vi vet inte hur mânga människor som levde i Europa pä 1600-talet. Trots att historisk demografi är en välutvecklad vetenskap, där framför allt under senare är ett inten-sivt arbete pägätt, sätter källmaterialets bristfällighet gränser som inte ens de mest avancerade metoder kan göra nägot ät. Men även om osäkerheten är betydande när det gäller uppskattningar i absoluta tal, kan numera mänga andra frägor besvaras med hjälp av den rikedom av material som existerar pä det lokala planet i form av skattelängder, rullor, kyrkböcker och liknande. Det gör det ocksä möjligt att komma ät befolkningsutvecklingen i stora drag. Vi vet mest om städerna. Vid sekelskiftet är 1500 räk-nar man med att det i Europa fanns fem städer med hundratusen invänare eller däröver, nämligen Konstantinopel, som troligen var störst, Paris, Neapel, Venedig och Milano. Hundra är senare hade ytterligare ett antal städer nätt denna storleksklass, bland dem London, Rom, Lissabon, Sevilla, Palermo, och kort efter sekelskiftet Amsterdam. Till de största hörde Paris, som hade kanske 200 000 invänare. Enligt vissa bedömningar gällde detsamma Moskva, men där rör vi oss pä ännu osäkrare mark än i andra fall. 1500-talets tillväxt Stadsbefolkningen växte stärkt under 1500-talet och detta gällde inte endast storstäderna utan i lika hög grad mindre städer. Mänga fördubblade sitt invänartal, t ex Wien, Nürnberg, Hamburg och Danzig. I vissa fall var det fräga om en mängdubbling, t ex när det gäller Madrid, som växte frän en liten provinsstad tili en position som huvudstad i kristenhetens största impérium. Samma bild uppvisar de hundratals mindre städerna. Den urbana befolkningsexpansionen var till stor del ett resultat av en stark totaltillväxt av den europeiska befolkningen under 1500-talet. Dödligheten i städerna var nästan alltid sä hög, att all befolkningstillväxt mäste till-skrivas inflyttning frän landsbygden. Det är där folkök-ningen sker. Inflyttningen tili städerna kan ocksä ses som ett uttryck för de krympande försörjningsmöjligheterna pâ landet. Städernas snabbt ökande behov av livsmedelstill- MotstAende sida. Denna tavla av Jan Vermeer van Delß (1632-75) visar typisk hebyggelse i en liten hol-iändsk stad vid mitten av 1600-talet. Delß fick stadsrättigheter omkring 1250 och blev frän 1500-talet känt ßr sin vackra och särpräglade fa-jans. Vermeers tavla hänget nu pä Riksmuseet i Amsterdam.