Bonniers världshistoria 15 [antikvár]

Fred och förändring Efter fransk-tyska kriget 1870- 71 gick Europa in i en läng period av fred, den längsta sedan antoninernas tid (del 5, s 239) har det sagts. Det fbrekom dock krig i Europas utkanter, mellan Ryssland och Turkiet 1877— 78, mellan Italien och Turkiet 1911 - 12 och mellan de smä balkanstaterna inbördes 1912 - 13. Det krigades ocksâ i avlägsna världsdelar. Frankrike forde krig i Indokina pä 1880-talet, Spanien med USA 1898, England i Sydafrika 1899- 1902 och Ryssland med Japan 1904-05. Men i Västeuropa avlossades inte ett skott pä 43 är. Historiskt sett är detta ett sä ovanligt fenomen att bade dess orsaker och dess fbljdverkningar fortjänar ett närmare Studium. Denna del är ett fbrsök tili ett sädant. Att det var fred var inte detsamma som att det inte hände nägot. Samhällena forvandlades. I den atlantiska kulturkretsen spreds industrialiseringsprocessen frän England tili andra länder, i forsta hand till USA och Tyskland, men ocksä dll andra länder i Europa. Det medforde förskjutningar i de ekonomiska och politiska maktforhällandena. I Fjärran Ostern genomgick Japan en "moderniseringsprocess" som ledde tili att landet efter segern över Ryssland 1905 betraktades som en stormakt. Befolkningsforskjutningarna var större än under nâ-gon annan historisk epok. I vissa länder ökade folkmäng-den kraftigt, i andra började tillväxten stagnera. Även detta ändrade förutsättningarna för den interna-tionella politiken. Dessutom förekom en folkvandring utan motstycke, en massforflyttning frän land till stad, frän Europa tili länderna bortom haven, frän Kina tili Sydostasien och frän Indien tili andra delar av det brit-tiska världsriket. Den underlättades av en transporttek-nisk utveckling tili lands och sjöss, som fick världen att krympa och bli "en enda". Samtidigt hade den enskilde en rörelsefrihet, som efter 1914 hämmades först av krig och sedan av begränsningar i in- och utvandringen. Även utanför den europeiska kulturkretsen skedde förändringar under trycket av de nya industrisamhällenas expansion. Hela Afrika kom under europeiskt herravälde. I Asien började gamla samhällsstrukturer upplö-sas och en ny nationalism spira. Pâ mänga sätt, inte bara politiskt och ekonomiskt, foddes vär egen tid under dessa är. Ocksä vad gäller idéer, litteratur, konst, tidningar, Motstäende sida. Pä 1870-talet och under de följande ärtiondena tog massutvandringenfrän Europa fart. Fotograßet, taget av Lewis Hine vid sekelskiftet, visar ita-lienska utvandrare. Medförvän-tansfulla men kanske ocksä ängsliga blickar ser den lilla familjen mot New York och Ellis Island- im-migranternas första möte med det förlovade landet Amerika.