Bonniers världshistoria 16 [antikvár]

Liberalismens sista blomningDen industriella omdaningen hade i gründen förändrat 1800-talets samhälle. De allt bättre forsörjningsmöjlig-heterna hade vällat en befolkningsexplosion. Mellan 1850 och forsta världskrigets utbrott 1914 ökade Europas befolkning frän 260 tili 450 miljoner (och världens frän 1290 tili 1770 miljoner) - trots att under denna tid miljontals människor ocksä utvandrade tili USA och andra världsdelar. Emigrationen hade föregätts av en in-hemsk folkomflyttning, som sedan págick samtidigt som utvandringen och som pä de flesta häll fortsatt in i vär tid. Människorna lämnade landsbygden och sökte sig en ny tillvaro i städer och tätorter. Men báde för den som flyttade och den som blev kvar var allt förändrat.En arbetsfördelning hade utvecklats mellan land och stad och mellan länder med oHka resurser och närings-liv. Det blev en växelverkan mellan dem som produce-rade mat ät alla och dem som producerade varor ät alla. Självförsörjande var knappast nägon längre.Olika föll ödets lotterVid tiden för krigsutbrottet 1914 skall ett par miljoner bilar ha varit i bruk i världen, ungefär halvparten i Nordamerika. Det nya transportmedlet var likväl även i Fords USA en lyxartikel. För en fransk industriarbetare krävdes enligt uppgift ätta heia ärslöner för ett köp av en Renault.Exemplet blixtbelyser Situationen. I industrialismens samhälle bestod klyftorna mellan rika och fattiga. Den strida strömmen av nya varor künde inte utnyttjas av alla. När man talade om den länga högkonjunkturen i början av 1900-talet som "la belle époque", den vackra tiden, var detta ett uttryck präglat av dem som i en be-kymmersfri tillvaro künde konsumera överflödet.En utblick över läget vid sekelskiftet förmedlar ett in-tryck av kluvenhet, av motsatta strömningar, av polari-sering, av oförenliga intressen. Det fanns en över- och medelklass, mellan vilka gränserna började bli alltmer flytande. Skatterna var läga - inkomstskatten läg 1914 allmänt omkring fem procent - och stod bara för mellan en femtedel och en tiondel av nationalbudgetarna. Kost-Motstâende sida. Herrar och damer urdenparisiska överklassen har begett sig ut i Boulogneskogen en sommarsöndag âr 1907. Att epoken har kallats "la belle époque"be-ror nog i hög grad pâ tidens vackra kvinnomode, inte minst hattama är rena konstverk. "Överklassen var inställdpâ en evig sommar" har man sagt. Samtida teckning av J Simon t.