Bonniers världshistoria 18 [antikvár]

Den tudelade världenMolsläenäe sida. Tyskland är slagéi. Europa ligger i ruiner och kon-ßikten mellan ockupalionsmaklerna i öst och väst är under ulveckling. Stora människomassor är päßykt frän öst Uli väst. De här tvä lyska kvinnoma silier höslen 1945 tälmo-digl väntande utanfir en jämvägs-station i Berlin. De hoppas fä kommá med ett tag som kan fira dem till västzonen och en ny men ovissfram-tid.Under andra världskriget hade västmakterna och Sovjetunionen kämpat sida vid sida. När kriget var over dök den gamla fiendskapen mellan dem upp pä nytt. Efter bara nágra är var motsättningarna mellan USA och flertalet västeuropeiska länder ä ena sidan och Sovjetunionen och en rad östeuropeiska stater ä den andra sä djupa och bittra att man började tala om ett nytt, vapenlöst krig, en öst-västkonflikt, "det kalla kriget".I Europa blev gränsen skarp mellan de tvä sidorna. Det gamla Europa delades i tvá delar, en händelse av världshistoriska dimensioner. Sedan slutet av medelti-den hade Europa blivit allt mäktigare och lagt under sig stora delar av världen, och hade varit drivkraften bakom en allt större integrering av världens länder i ett globalt system under europeisk domináns. Nu tog denna mänghundraäriga epok plötsligt slut. "Europas fall" var inbyggt i utvecklingen av det kalla kriget.Ost-västkonflikten hade i första hand sitt upphov i europeiska förhällanden, men redan frän början hade det kalla kriget likväl en global dimension, som bara blev mer utpräglad efter hand. Snart fanns det konflikt-omraden bäde utom och inom Europa. Under de första ären av det kalla kriget drogs samtidigt fler och fler länder med pä ena eller andra sidan av konflikten sä att det till slut var ett fatal stater som stod utanför det nya internationella motsatsförhällandet.Det kalla kriget genomgick olika faser. Till en början blev det bara bittrare och mer fastläst men därefter künde töväder växla med ökade spänningar. Huvud-motsättningen var dock alltjämt densamma och är det än idag. Kallt krig, öst-västkonflikt och tudelning har satt sin prägel inte bara pä de första 1520 ären efter andra världskriget som behandlas i denna del utan pä heia efterkrigstiden.Öst-västkonflikten blev sä djupgäende och motsättningarna sä bittra därför att det inte bara rörde sig om maktförhällanden. Minst lika mycket gällde det skilda ideologier, förankrade i skilda samhällssystem. Mot varandra stod tvä maktblock, som representerade pä ena sidan flerpartidemokrati och marknadsekonomi el-