Bonniers världshistoria 19 [antikvár]

Vietnamkriget Motstäende sida. Vietnamkriget hiev epokgörande i 60- och 70-talens Amerika. Kriget utspelades längt borta i främmande land, men hela det amerikanska samhället drags in i det pä ett eller annat sätt. Genom TV-reportagen künde man hemma vara med om allt som hände, se hur soldater dödades och särades. Bilden visar en helikopter i aktion i slutet pä 60-talet. Det var en lättmanövrerad farkost, som kom att spela en stor roll i detta krig, bäde fór angrepp, transporter och framfir allt rädd-ningsaktioner. Under intryck av den första oljeprisrevolutionen beslu-tade FN vid mitten av 70-talet pâ fÖrslag av Algeriet och Mexico att "en ny ekonomisk världsordning" skulle skapas. Genom FN-resolutioner införs ingen ny världsordning, men de kan vara uttryck för förändringar som redan har ägt rum, och en ny världsordning höll faktiskt redan pâ att ta form, pâ det ekonomiska omrädet genom den förskjutning i handelsutbytet mellan industriländer och oljeproducenter som ägde rum 1973-74, och storpo-litiskt genom förändringar i det intemationella system som hade varit under utveckling sedan mitten av 1960-talet. Den militära överlägsenhet som 1962 hade gjort det möjligt för president John F Kennedy att tvinga ryssarna att ge upp planerna pä att placera ut medeldistans-raketer pä Cuba minskades är fÖr är under den systema-tiska upprustning som genomfördes i Sovjetunionen under de 18 är frän 1964 dll 1982 som man kan kalla Bresjnevtiden. Men samtidigt ersattes den tudelning av världen som hade uppstâtt efter andra världskriget av ett mindre polariserat system. Mellan eller snarare vid sidan av ett östblock och ett västblock bildades en tredje värld, och den fjärdedel av mänskligheten som bodde i Kina följde en fjärde väg. Blockupplösningen var tydligast i öst. Är 1969 urar-tade den tili väpnade skärmytslingar vid gränsen mellan Sovjetunionen och Kina. I gengäld avlöstes det spända forhâllande som hade existerat mellan Washington och Beijing sedan 1950 av ett närmande. Det öppnade 1971 dörren dll FN för Maos Kina och ledde 1978 tili att nórmala diplómatiska förbindelser upprät-tades mellan USA och Folkrepubliken Kina. I väst skedde ingen motsvarande upplösning, men ändä en viss uppmjukning. General de Gaulle lämnade 1966 det militära samarbetet inom NATO, varvid dess högkvarter mäste flyttas frän Paris tili Bryssel. Förhäl-landet mellan USA och dess allierade i väst belastades av oenighet om Amerikas militära engagemang i Sydostasien. Under samma period inträffade ocksä förändringar i öst-väst-forhällandet i form av en avspänningspolitik