Bonniers världshistoria 3 [antikvár]

FörordFörordDet är inte lätt att avgöra hur mycket den europeiska kuituren stár i skuid till det forntida Grekland, men att skulden är enorm stär utom varje tvivel.Utan att tänka pä det använder vi en uppsjö av grekiska ord varje dag: kyrka och skola, historia och geo-grafi, musik och gymnastik, meter och kilo, demokrati och tyranni, tragedi och komedi, program och orkester. Man kan fortsätta listan länge.Orden säger en del om vari arvet frän Hellas bestär. Det ligger i vära begrepp om politik och filosofi (ocksa ord av grekiskt ursprung), om konst, litteratur och tea-ter. Grekland var, som Hans Furuhagen skriver, Europas vagga.Det künde i och for sig räcka som orsak tili att ägna Grekland en egen del i en världshistoria. Om vi vill för-stä vár egen kultur och hur den uppstätt, mäste vi söka oss tillbaka tili dess rötter i det gamla Grekland. Till detta kommer att källmaterialet är sä rikt. Det ger alltsä utomordentligt goda möjligheter att levandegöra en av-lägsen forntid.Antiksvärmeriet i Europa har funnits i ärhundraden och forskarna fortsätter att kasta nytt ljus över den grekiska kulturen. Gamla invanda föreställningar tas nu upp och omvärderas. Att förmedla denna nya bild av det gamla Grekland är en viktig uppgift för en modern världshistoria, och detta har författaren tili denna del lagt stor vikt vid.Erling Bjölverkets huvudredaktör, professor i internationell politik vid Ärhus universitet