Bonniers världshistoria 5 [antikvár]

Frán smástat till stormaktFrán att ha varit en liten by blev Rom medelpunkten i ett världsrike, som under sin glansperiod under kejsar Trajanus (98- 117 e Kr) sträckte sig frán England till Mesopotamien, frán Rumänien till Marocko och frán Spanien till Egypten. Arvet efter detta rike har varit out-planiigt. Miljoner människor i Italien och Frankrike, i Rumänien, Spanien, Portugal, Kanada och hela Latinamerika talar än idag sprák som är avläggare av ett tungomäl som människor inom ett omráde mindre än Blekinge använde sig av för över 2 000 ár sedan. Romar-nas egen version av det lever kvar i läkarnas recept och diagnoser, och i botanikernas och zoologernas artbeteck-ningar. Latinét var fram till páven Johannes XXIII:s stora reformer 1962 den katolska kyrkans liturgiska sprák över hela världen. Várt eget vardagssprák är späc-kat med ord av latinskt ursprung som artikel och attest, brev och bü, datum och dokument, figur och funktionär.Minnet av romarriket har vandrat som en skugga ge-nom Europas historia sedan dess fall. Det har uppenba-rat sig i de mest skilda inkarnationer, som Karl den stores rike och det heliga tysk-romerska riket, vars skugg-tillvaro slutade först 1806 vid dánét av Napoleons kanoner. Men minnet ville inte dö. Dá sex västeuropeiska iänder 1957 bestämde sig för att lägga gründen tili ett förenat Europa valde de symboliskt nog att underteckna de högtidliga traktaterna härom i Rom.Hur det künde komma sig att den lilla Staden vid Ti-bern skapade ett stört världsrike har sysselsatt forskarna i mer än 2 000 ár. För som den grekiske historikern Poly-bios (205 - 123 fKr), en av de första som funderade över problemet, skrev:Vem är väl sa slö eller lättsinnig att han inte skulle ha lusl att ia reda pá hur det kom sig att nästan hela världen under loppet av knappt femtio ár blev besegrad av och underkastad ett och samma folk, nämligen romarnas herravälde, och vilken politik de forde för att nä detta mal, nágot som man inte tidigare har sett maken tili? (Fri overs)Polybios var gisslan hos romarna. En av romarnas metoder för att hálla ordning pä sitt väldiga rike var att fiytta framstáende personer frán det land de erövrade tili Rom som garanter för att deras hemländer höll sig lugna. Den behandling Polybios fick tyder pá att det inteGravstele rest av Julius Matemus ßr honom själv ochßr hans "sota och kyska hustru som han säger i inskrißen. Här hatßmiljen äter-ßrenats vid matbordet och Julius skalar med sin sota hustru. Det är bl a tack vare sadana inskriptioner som vi vet nágot om livet i romarriket.