Finns snömannen? [antikvár]

PrologUnder de senaste 2 500 âren har vi samlat rapporter om varelser som inte överensstämmer med vira bekväma zoologiska klassificeringar, men som löst kan betecknas som "vildmän". Ursprungligen bestod sadana rapporter endast av ögonvittnesskildringar och är svära att skilja frân myter och folktro. Under senare tid har emellertid frâgan tagits upp av etablerade vetenskapsmän som intresserat sig för möjligheten att en del av dessa rapporter kan hänföra sig tili genuina varelser, kanske en eUer tva typer primater (den djurgrupp som omfattar bâde människoaporna och människan själv), och tili och med primitiva människotyper. Det är svârt att överskatta betydelsen av en sâdan upptäckt. Syftet med denna bok är att presentera, inte bara bevisen för vildmännens existens, utan ocksä ett försök att skilja verkligheten frân dikten, den äkta varan frân senare mytologiska utsvävningar.Vildmannen uppträder, i nâgon av sina mânga former, i nästan varje kulturs konst och litteratur, däribland vâr egen, där vi använder termen for att beteckna frihet, upproriskhet och frigjordhet. Den ro-merska världen hade sin vildmän i form av satyren, och under medel-tiden var en "wodewose" en bekväm Inkarnation av idéer om en primitiv hvsstil, en kommentar över samhället och en central figur i alle-gorisk och romantisk diktning. Att vildmän är allestädes närvarande pä detta sätt gör en misstänksam, och det fmns en betydande likhet mellan temata och personer i mytologier hos folkslag som var vitt skilda bâde i tiden och rummet. Mânga teorier har utvecklats för att förklara detta. Om man tar med i beräkningen att det i varje samhälle funnits en del genuina "monster"' som jättar, genetiska abnormiteter och sä vidare, är det möjligt att hävda att alla historier om vildmän är myter (och därför osanna), och att samhällen lânar dessa myter frân varandra, vilket heit klart var fallet med Grekland och Rom. Men det är svârt att förklara det faktum att liknande berättelser uppträder pä olika kontinenter, försävitt man inte föreställer sig ett Ursprungsland frân vilket berättelserna spridits, en tanke som stâr i motsats till mo-