Materiallära [antikvár]

Förord Materialläran utgör en integrerande del av läroämnet Produktion M pâ gymnasiets tekniska linjer. Dess uppgift är att vidga och för-djupa den kurs i materiallära, som introducerats i Teknologin. Dispositionen av föreliggande bok ansluter därför tili detta ämne och av-ser delvis att ge en repetition. För att füllt första bokens utvidgade framställning förutsätts kännedom om vissa avsnitt av fysiken och kemin, sâsom materialens atomistiska struktur, elektrokemiska reaktioner och kemiska bindning. Vissa ickemetalliska material sâsom smörjmedel, trä, papper, glas, lim m.fl. skall enligt läroplanen behandlas kortfattat och överskädligt. Dessa material har ej medtagits i denna bok men har i författarens Materiallära för Teknologi givits en utformning som kan anses vara tillräcklig för Produktion M. Härigenom har en splittring undvikits av de relativt korta textavsnitt som dessa material omfattar. I avsikt att underlätta ett mâlmedvetet Studium pâ egen hand har ett antal övningsexempel inlagts efter varje kapitel. Dâ svaren tili dessa är betingade av lärostoffets sovring kan de ej alltid sägas vara uttömmande. Materialens sammansättning och egenskaper studeras lämpligen i jämförelse med svensk standard, som därför bör finnas tillgänglig i form av MNC:s översiktsblad. Ett lämpligt urval av dessa upptas i Sveriges Standardiseringskommissions handbok 104 "Mekanisk kon-struktion". De i denna handbok reproducerade MNG-bladen är ocksä tillräckliga vid lösning av en del av bokens övningsexempel. Som enhetssystem används genomgâende Sl-systemet. För hârd-hetstalen uttryckta i Brinell och Vickers har dock enligt MNC:s re-kommendation enheterna slopats och hârdheten alltsâ betraktats som ett dimensionslöst talvärde. 1 Pa = 1 N/m2 d. V. s. 1 N/mm^ = 10« N/m- = lO« Pa = 1 MPa. Till firmer och industrier, som välvilligt bidragit med illustrations-material samt tili kolleger, som bistâtt med râd och anvisningar riktar jag härmed ett varmt tack. Erik Storm