Stockholm [antikvár]

Sveriges huvudstad med O I W O l\N W I— IVI sitt vackra läge vid Mäla-rens utiopp i Saltsjön är vida berömd och lovsjungen för sin skönhet. "Mälardrottningen", "Nordens Venedig", "Staden pá vattnet", "Den sköna synderskan" är nágra av de lyriska epitet man stundom givit denna nordiska metropol. Stockholms historia förlorar sig i sagornas och legendernas töcken. Forst ár 1252 möter man namnet Stockholm 1 urkunderna. Sannolikt är emellertld att det redan vid slutet av 1100-talet fanns en försvars-anläggning i form av en kastal pá nuvarande Stockhoimen. Eniigt traditionen ordnade Birger Jarl vid 1200-talets mitt den första stads-liknande bebyggelsen pá denna plats. Det är därför Birger Jarl beteck-nas som Stockholms egentliga grundläggare. Uppkomsten av namnet "Stockholm" her mánga intressanta för-klaringar. Troligast är dock, att de stockar, som uppbar bron eller spángen over Norrström, givit upphov tili namnet. iVlan kan urskilja tre huvudepoker i Stockholms utveckiing genom sekierna. Den första omfattande tidsskedet kring siutet av 1200-talet, dá Staden grundas, tiilväxer och vinner betydeise. Den andrasamman-failande med Sveriges stormaktstid 1611-1718, under vilken Stockholm blir definitivt säte för rikets styrelse. Den tredje slutligen, de stora omvälvningarnas tid, som börjar under senare delen av 1800-talet och kan sägas alltjämt äga bestánd. Den första epoken är föremäl för en mälande skildring i den gamla Erikskrönikan, där det bl.a. heter: Birger Jarl, then wise man, han loot Stockholms stad at byggia, med dighirt with oc mykin hyggia eth fagert huss oc en godhan stadh. Beträffande det andra skedet, konstaterar en florentinsk diplomat, vilken besökt Stockholm vid denna tid, att Staden uppvisar en be-byggelse, "som icke allenast saknar motstycke i Tyskland utan även i Frankrike och varje annat land, med undantag av Italien". Under den tredje epoken, den som började i slutet av 1800-talet, är Stockholm föremál för en genomgripande nyskapelse, och huvud-staden visar idag en rikt facetterad bild av en stad i stark utveckiing. Därom vili vyerna och texterna vittna i denna krönlka cm fornt och sent i Mälardrottningens história.