Taxi [antikvár]

Jag sätter mig i en taxi. Jag möter en människa for första gangen. En stund senare kliver jag ur bilen med ett kvitto i banden och ett livsöde i mina anteckningar. I taxibilen blir vi för en stund intima med en främling. Resan kan fortgá utan ord men dá och dá bry ts tystnaden. Kallprat förvandlas tili en passagerares bikt. Eller sá tar föraren ordet. För den lyhörda lyssnaren kan ett liv vecklas ut. Inte sällan ryms dar, i denna bubbla av glas och metall, de mest häpnadsväckande historier. En kort resa kan ge inblick i en längre - geografisk, politisk, emotionell. Taxiförarnas öden fascinerar mig pá mánga plan. De skär genom samhället med sina bilar och plockar upp alia sorters människor. Med ögonen i backspegeln och örat mot asfaken ser och hör de allt. Även när det inte är me-ningen. De hamnar mitt i vára liv. De kör oss tili bröllop, barna-födande och begravningar. De kör oss tili älskaren mitt i natten eller tili akutmottagningen när blindtarmen brustit. De är betraktare och bifigurer, ibland dehagare, i korta sce-ner ur várt liv. Mánga förare förvánas över hur mycket kunderna an-förtror dem. Bilen blir ett biktbás, en terapisoffa. I skydd