Tjänstekvinnans son och Jäsningstiden [antikvár]

î. Rädd och hungrig. Fyrtiotalet hade gâtt ut. Tredje ständet, som genom 1792 ârs révolution tillkämpat sig en del av människans rättigheter, hade nu blivit pâmint om att det fanns ett fjärde och ett femte, som ville fram. Svenska bourgeoisien, som hjälpt Gustav III att göra den kungliga revolten, hade längesedan recipierat i överklassen under förre jakobinen Bernadottes stor-mästarskap och hjälpt tili att motväga adels- och ämbetsmannaständet, vilka Carl Johan med sina underklassinstinkter hatade och vördade. Efter 48 ârs konvulsioner togs rörelsen om händer av den upplyste despoten Oscar I, vilken insett evolutionens omotstândlighet och därför ville passa pâ tillfället att fâ äran av reformernas genomförande. Han binder vid sig borgerskapet genom näringsfrihet och frihandel, med vissa inskränkningar naturligtvis, upptäcker kvin-nans makt och beviljar systrar lika arvsrätt med broder, utan att samtidigt lätta brödernas bördor sásom blivande familjeförsörjare. I borgarstândet finner hans regering sitt stöd gentemot adeln med Hartmansdorff och emot prästerskapet, vilka utgöra Oppositionen. Ännu vilar samhället pä klasser, tämligen natur-liga grupper efter yrken och sysselsättningar, vilka