Vägbygge [antikvár]

PrologJag vet inte varför. Du vet inte varför.Antagligen vet inte Gud heller varför.Det är en regeringsfräga helt enkelt. Ur en intervju med mannen-pä-gatan angäende Vietnam, cirka 1967.Men Vietnamkriget var slut och nationen Holl pä att gá vidare.Denna varma augustieftermiddag 1972 stod reportagebilen frän WHLM parkerad i närheten av Westgate i slutet pä riksväg 784. Det stod en liten folksamling kring ett flaggprytt podium som hade slagits upp i all hast; flaggorna utgiorde en tunn stoppning kring brädskelettet. Bakom det, ovanför en gräsbe-vuxen sluttning, stod motorvägens tullkurar. Framför det sträckte sig en öppen sumpmark ut mot förorterna i utkanten av Staden.En ung reporter som hette Dave Albert höll pä att göra en serie mannen-pä-gatan-intervjuer medan han och hans medar-betare väntade pä att borgmästaren och guvernören skulle an-lända för att ta det första spadtaget.Han höll fram mikrofonen mot en äldre man i tonade glas-ögon."Ja", sa mannen och säg nervöst in i kameran, "jag tycker att det här är bra för Staden. Vi har behövt det här länge. Det är . . . mycket bra för väran stad." Han svalde, medveten om att hans hjärna sände ut ekon som inte stod att hejda, hypnotiserad av eftervärldens surrande cyklopöga. "Jättebra", tillade han lamt."Tack ska ni ha. Tack sä mycket.""Kommer det med pä nyheterna i kväll, tror ni?"Albert log ett proffsigt, intetsägande leende. "Det vet man aldrig, förstär ni, men möjligheten finns."Hans ljudtekniker pekade pä vändplanen vid tullkurarna där guvernörens Chrysler Imperial precis hade kört fram, glimman-de och glittrande som en kromprydd biljardboll i sommarsolen. Albert nickade tillbaka och höll upp ett ensamt finger. Han och kameramannen gick fram tili en kille i vit skjorta med uppkavla-